Vilken resa! Hela gänget kom i mål. Välmående och lyckliga
hela vägen in, men såklart på något stapplande ben.
Sedan vi kom ner tisdagen innan loppet var det späckat
schema. Vi laddade och umgicks med ett gäng av härliga och tuffa löpare. Vi
sprang, backe upp och backe ner. Vi svettades i kopiösa mängder och vi drack
hinkvis med vatten. Vi gjorde av med mängder av energi och vi mumsade i oss massor
av pizza, pasta, croissanter och några mindre goda energi-bars. Vi hejade,
kramades och berördes till tårar. Vi smorde in oss med ormsalva i ren
desperation och vi undrade om benen någonsin skulle läka igen. Vi skrattade åt
varandra och vår oförmåga att kunna gå.
Det var blod, svett och tårar – ända in i själen.
Tack Hanna, Hanna och Anders för dessa fantastiska dagar i
Chamonix!
Ni andra, håll till godo, min tävlingsberättelse dyker upp
snart. Vilken dag som helst…
/Tina
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar